Linn Karlsson

Här kan du följa min resa i Australien. Den 6 september åkte jag över till andra sidan jorden för att jobba. Mina första ca 4 månader jobbade jag på Larneuk Stud i Euroa, Victoria. Sedan Januari har jobbar jag på Bucklee farm med ettåriga racehästar som förbereds inför att de ska säljas. Gården ligger i Glenrowan, Victoria. Jag har bytt smådjur mot hästar, möten med rådjur och älgar på vägen till kängurus, här säger folket saker och ting rakt ut, vi lindar inte in någonting!

Ett tag sen sist, snabbspola!

Publicerad 2016-12-07 12:34:25 i Allmänt,

Hej, nu var det ett tag sedan jag skrev sist. Det har varit fullt upp så jag får tänka tillbaka och så tar jag bara höjdpunkterna eller det som är intressant.

Sist jag skrev hade vi varit vid polly och badat tror jag. Sedan dess har vi varit där några gånger till. Vid ett av tillfällena när jag och Kristine åkte dit stannade vi på vägen. Det var så fin utsikt att vi bara var tvinga att stanna. Vi gick upp på en kulle/berg och tittade på solnedgången. Vi såg en fantastisk solnedgång, kängurus, får och fin utsikt! Trots att det mörknat när vi kom ner igen åkte vi vidare och tog ett dopp. Dock var det riktigt kallt o vattnet så vi var inte i länge.

Söndagen den veckan hjälpte jag Matty med familj. Hans fru födde precis barn men fick göra kejsarsnitt så hon får inte köra bil. Vilket gör att man här är otroligt låst och isolerad. Ja, man blir tokig efter ett tag. Så Matty hade en cutting show som han skulle delta i och hon ville gärna se men det blir en otroligt lång dag om hon skulle åka med Matty och ha med en 4 åring och en nyfödd. Så jag åkte med och körde dit och hem. Vi var i Seymour så det är ca 30 min körning. Jag fick mysa med bebis och hade en trevlig dag.

På tisdag eftermiddag skulle vi skogen häst som har dåliga framhovar. Detta är dock inget hon är något fan av så det var lättare sagt än gjort. De funderade på att söva henne men kom fram till att det bara skulle bli värre.
Hon slog med frambenen vi skulle sko, stegrade, kastade sig och lutade sig så pass mycket att vi ibland trodde att hon skulle ramla över. Så att få på en sko, eller få in en spik tog evigheter, svett, tålamod och styrka. Jag stod och höll henne i grimman och försökte hålla kvar henne när hon ville iväg. Jag kunde inte stå för nära heller för att då skulle jag bli träffad när hon slängde ut frambenen plussare jag behövde ge plats till hovslagaren så han kunde ta sig ur farozonen. Detta resulterade i en otrolig träningsvärk i armhålorna?!?!? Och en stukad tumme. Någonstans i mitten av hela proceduren slänger hon med huvudet, jag håller ut tummen som för att trycka tillbaka henne och den böjs bakåt. Jag kunde höra hur den knakade och AJ va ont det gjorde.
Den sitter kvar, är inte bruten o h jag kan göra det mesta med den men den är öm och jag kan inte böja eller ta i med den för hårt. Så det är lite irriterande. Det har gått en vecka nu och lär väll vara såhär ett tag.

En dag var vi uppe vid Gooram falls och badade. Det är som en fors(?) när det finns små pooler man kan bada i. På vägen tillbaka skulle vi ta oss över till andra sidan och kasta över våra grejer. Abbie stod på andra sidan och jag langade över allt till henne över vattnet där det är smalt nog för oss att nå utan att kasta. Ni som känner mig vet att kasta och fånga inte är min grej.
När jag ska lämna över en av mina skor missar jag att Abbie inte håller i den så när jag släpper åker den med vattnet istället. Och där står vi, 4 tjejer och tittar på en sko som är på väg till vattenfallet... "jaha, de där skorna tycker jag ju om, undra om jag kan hitta nå liknande." Jag står på en sten och har inte möjlighet att vara snabb nog att springa efter och fånga den dör vi badade. Men! Det gjorde Kristine. Så hon räddade min sko!
Under tiden hon gör det kastar Sara en av kristines skor till mig. Där jag står på en spetsig sten och försöker hålla balansen. Jag säger nej nej nej och fångade den ju såklart inte. Men den hamnade i vattnet på ett bra ställer så Sara kunde plocka upp den.
Sedan skulle vi själva över. Det var strömt, halt och lite väl äventyrligt och spännande med folk som halkade och ramlade tillbaka in i vattnet. När vi väl kom upp till bilen igen var fet mörkt. Vi körde där ifrån, jag och Kristine med varsin blöt sko.

I helgen hängde Kristine med mig och jobbade på lördagen. Vi fodrade bara då veterinären var borta denna helg. Sedan åkte vi och köpte lunch och gick upp på ett berg i Euroa. Det tar bara 20 min sa Kristine och så gick vi. Det tog inte 20 min... men när vi väl kom upp såg vi en fantastisk utsikt. Massa kängurus såg vi på vägen också. Vi blir fortfarande lika fascinerade men lokalkollegan bryr sig inte alls. Tidigare den veckan hittade vi en Brown snake i rabatterna också. Den dödade vi och slängde upp på ett tak så hundarna inte kommer åt den. De är så rädda för ormar här, med all rätt.
Förra veckan städade jag och Abbie ett av skjulen och jag hade så roligt åt att hon blev rädd. Först kom hon springandes från skjulet och hoppade upp på min fyrhjuling som stod en bit bort. "Är det en orm eller en råtta?" Frågade jag när hon satt där och kved. En orm var det. De tror att de väntar på att vi ska komma tillbaka så de kan bita en men ormen var borta sen länge när vi väl kunde gå tillbaka. Vi jobbade vidare. Skulle flytta på några säckar med gräsfrön. Och för att vara så rädd för allt som Abbie är och för att ha så mycket som är så farligt förstår jag inte hur de bara kan böja sig ner och greppa saker och lyfta dem. Under säckarna med gräsfrön fanns det ju ett dussin småmöss. Abbie höll på att skita på sig och det var ju såklart hon som hittade varenda en!
När vi var klara där sa jag att vi måste städa ovanpå ett skåp som står där. Allt annat är så fint, då kan vi inte lämna den delen stökig. Abbie greppar tag i vad det nu var för något som ligger ovanpå skåpet och drar. Sedan skriker hon och i ögonvrån ser jag en råtta som hoppar för sitt liv, bort från det Abbie höll i och bort från Abbie. Hon själv springer åt andra hållet o h skriker. Jag kunde inte låta bli att skratta. Jag vet att det är så elakt men det är så roligt! Förlåt Abbie!

Idag har Neville varit på riktigt bra humör! Det var ett tag sedan kan jag säga O.o
Sedan hittade jag en liten fågel inne i mitt sovrum. Hur i helvete kom den in där? Ingen aning men ut fick jag den iallafall.

Annars så börjar julen närma sig. I måndags fick jag paket från mamma med en julkalender! Så glad blev jag! Det har tagit tre veckor för den att komma ner och all choklad är i bottnen!
Det är dags att börja leta sig vidare med vad jag ska göra här näst. Det börjar lugna ner sig här och då behövs jag inte mer. Finns några andra möjligheter så vi får se vad som händer.

Idag är det onsdag, eller ja min onsdag är nästan slut och jag ska sova när som helst.
Jess har börjat skälla om nätterna igen. Hon gjorde det när hon först kom men slutade. Nu har hon börjat igen och det är lite irriterande.
På dagarna lyssnar vi på korna påmindes sodan vägen som romar för att deras kalvar har tagits ifrån dem.
Oväder är på väg in också vilket gör att vi kan höra hur militärerna övar på att bomba en bra bit här ifrån. Men ovädret gör tydligen så att ljudet färdas ända hit. Låter som åska men icke.

Nu är klockan dock mycket och jag ska sova.
Godnatt!

Bebis mys i Seymour!
Solnedgång
Vi funtar på att lägga ett bud (y)
Abbie håller grenarna på plats!
Solnedgång i Violet Town
Matty in action. Han rider en häst i ett galopprace
På väg ner från berget i helgen
Gooram falls
Bowie
Utsikt över Euroa och så långt ögat når
Poolhäng
På en väg mellan Shepparton och Euroa
Julen och lucia är nära
Solnedgång i Violet Town I måndags
på en väg mellan Shepparton och Euroa
Hector väntar tålmodigt på att fånga ett smaskigt byte. Neville väntar på att han själv ska dö... ser faktiskt ut som att det skulle kunna ske vilken dag som helst, bortsett från att han är grym på att jaga!
Keith och Bella
Jess, sover djupt i trädgården. Jag trodde hon blivit ormboet för att hon inte reagerade ett dugg när jag kom. Men hon var okej.

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela